Det centrala nervsystemet består av hjärna och ryggmärg och är uppbyggt av nervceller (grå substans) och nervtrådar (vit substans). Den vita substansen får sitt utseende av att den till stor del består av myelin som är ett slags fett. Myelinet skyddar nervtrådarna och gör även att nervimpulserna leds snabbare. I hjärnan finns den grå substansen ytterst och den vita in mot mitten av hjärnan, i ryggmärgen är det tvärtom.

Nervsystemet är känsligt för skador och har begränsade möjligheter att läka och till skillnad från andra celler i kroppen så bildas i princip inga nya nervceller efter att vi föds. Kroppen har av den anledningen sett till att skydda nervsystemet på ett flertal sätt.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hjärnan och ryggmärgen ligger väl inneslutna av kraniet och ryggkotorna, dessutom badar både hjärna och ryggmärgen i en vätska (cerebrospinalvätska) som skyddar de känsliga strukturerna samtidigt som den tillför näring och signalämnen till olika delar av hjärnan. Cerebrospinalvätskan fyller även ut hjärnans håligheter (ventriklar) som i förlängningen mynnar i centralkanalen som löper längs hela ryggmärgen. Vi kan ta prov från ryggmärgsväskan via cisterna magna eller mellan två lumbalkotor (lumbal punktion) vilket kan hjälpa oss i diagnostiken av framförallt inflammatoriska sjukdomar.

Inne i hjärnan finns något som kallas för blod-hjärnbarriären. Den fungerar som ett filter och minskar utbytet av ämnen via blod och hjärnvävnad. Blod-hjärnbarriären är förklaringen till att få sjukdomar i det centrala nervsystemet avspeglar sig i blodet.