Felin infektiös peritonit uppges i litteraturen som den vanligaste infektionen i centrala nervsystemet på katt och är en immunmedierad sjukdom som uppkommer till följd av infektion av makrofager med en muterad coronavirus stam. Sjukdomen förekommer i en våt och en torr form, båda formerna kan ge neurologiska symtom men den torra formen är den som vanligen drabbar nervsystemet. Upp till 30% av katter med FIP uppvisar neurologiska symtom.

Den torra formen karakteriseras av perivaskulära granulombildningar runt kärl framförallt i meningen, hjärna och öga.

 

Sjukdomen kan drabba katter i alla åldrar men är vanligast på katter yngre än 4 år.

Raskatter och hankatter har visats sig ha en högre benägenhet att utveckla FIP. Dock visar en nylig artikel inget samband mellan ras och utvecklandet av FIP.

 

Kliniska symtom är i regel icke-specifika så som återkommande feber, nedsatt aptit och kronisk viktnedgång. Neurologiska symtom är ofta multifokala men det är vanligt att hjärnstams- och cerebellär påverkan kan påvisas.

 

Neurologiska symtom som kan ses vid FIP- orsakad meningoencefalit:

Epileptiforma anfall, avvikande mentalt status, onormalt beteende, kranialnervsbortfall, centralt vestibulärt syndrom, ataxi, tetrapares, hyperestesi, anisokori, nystagmus, intentions tremor, onormala posturala reaktioner. Katter med  FIP- orsakad meningoencefalit kan också uppvisa systemiska symtom så som feber och viktnedgång, pica, anorexi och ögonförändringar. En studie visade att katter med CNS symtom var mindre benägna att ha feber än de utan CNS symtom, katter med vätska i bröst eller bukhåla var mindre benägna att ha samtidiga CNS symtom.

​

Diagnos:

Antemorten så är det en utmaning att ställa diagnosen FIP- orsakad meninoencefalit. Blodprov, CSF- prov, coronavirus serologi och MRT kan förstärka den kliniska misstanken, men fastställd diagnos erhålls endast via patologi.

 

Blodprov visar vanligen en hyperglobulinemi, en normocytär, normokrom, non-regenerativ anemi, neutrofil leukocytos, hypoalbuminemi, hyperglobulinemi samt nedsatt albumin/globulin kvot.

CSF- prov skiljer sig från de vi förväntar oss vid en viral meningonecefalit (mononukleär pleocytos) och cellsvaret kommer att domineras av neutrofiler med varierande antal lymfocyter och makrofager samt ett förhöjt proteinvärde.

Ett normalt CSF prov utesluter dock inte FIP.

Att påvisa coronavirus antikroppar i CSF  och serum kan vara en hjälp i diagnostiken men betyder endast att katten exponerats för coronavirus och vissa katter med FIP har låga titrar medan andra med höga titrar aldrig utvecklar symtom på FIP. Real time RT-PCR har en hög specificitet men en tämligen låg sensitivitet för FIP, sensitiviteten för RT-PCR i CSF av katter med neurologiska symtom har dock visats sig ha en tämligen hög sensitivtet (85.7% i en studie).

Magnetisk resonans tomografi kan visa förändringar så som ventrikel dilatation, hydrocefalus och periventrikulär kontrastförstärkning, men en negativ MRT undersökning utesluter inte FIP.

​

Vaccin:

Vaccination mot FIP rekommenderas varken av The American Association of Feline Practitioners eller av the Academy of Feline Medicine.

​

Behandling:

Behandling kan endast ses som palliativ. Kortison kan dämpa immunförsvaret och få katten att må bättre en kortare tid. Det finns även rapporter om samtidig behandling med prednisolon och interferon. Prognosen vid FIP är dålig.

 

Journal of Feline Medicine and Surgery (2004) 6, 107–109

Use of recombinant feline interferon and glucocorticoid in the treatment of feline

infectious peritonitis T. Ishidaa*, A. Shibanaia, S. Tanakab, K. Uchidac, M. Mochizukid

​

 Riemer F, Kuehner KA, Ritz S, et al: Clinical and laboratory features of cats with feline infectious peritonitis--a retrospective study of 231 confirmed cases (2000-2010). J Feline Med Surg 18:348-356, 2016.

​

Doenges SJ, Weber K, Dorsch R, et al: Detection of feline coronavirus in cerebrospinal fluid for diagnosis of feline infectious peritonitis in cats with and without neurological signs. J Feline Med Surg 18:104-109, 2016.