Hjärnan kan delas in i tre delar; cerebrum (storhjärna), cerebellum (lillhjärna) och medulla oblongata (hjärnstam).

I cerebrum bearbetas och registreras information från hela kroppen så som sinnesorgan (lukt, smak, doft, syn och hörsel), inre organ, muskler och leder. Storhjärnan styr kroppens mer avancerade funktioner så som tankar, minne, viljemässiga rörelser, språk, inlärning och perception (förnimmelse/uppfattning).

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skador i storhjärnan ger symtom som ändrat temperament och beteende, nedsatt medvetandegrad, blindhet, cirkelgång, huvudpressning, kompulsiva rörelser eller kramper. Kroppens båda halvor styrs av motsatta sidans hjärnhalva. En skada i vänster hjärnhalva ger således symtom i höger kroppshalva. Rörelsemönstret vid en lesion i storhjärnan på katt eller hund är tämligen opåverkat men skadan kommer visa sig i nedsatta posturala reaktioner på motsatt sida om förändringen i cerebrum.

​

Cerebellum samordnar våra rörelser och gör dem mjuka och väl avstämda. Lillhjärnan samarbetar med intimt med det vestibulära systemet samt syn-och hörselorgan för att få precis så exakta och väl avvägda rörelser som ändamålet kräver.

​

Skador på lillhjärnan ger klumpiga och okoordinerade rörelser. Vi kallar det för att rörelserna blir hypermetriska eller dysmetriska och vi ser dessutom ofta en intentionstremor- en tremor som förvärras när individen ska till att utföra en rörelse.

​

I medulla oblongata finns livsviktiga centrum för kontroll av vår inre miljö. Härifrån styrs vår vakenhet och vår andning, här regleras hjärtats funktion och vårt blodtryck. Hjärnstammen är även den del av hjärnan som reglerar primitiva funktioner så som födointag, flykt, försvar och fortplantning.

​

Skador på hjärnstammen ger vanligen omfattande neurologiska symtom i form av påverkan på medvetandet, ataxi, pares samt kranialnervsbortfall.