Ryggmärgstrauma sekundärt till skador på kotpelaren är vanligt och uppkommer till följd av att hunden eller katten blivit påkörd, biten, skakad av annan hund, efter skottskada, fall från hög höjd etc. I de fall en instabilitet föreligger redan innan skadan kan även tämligen obetydliga trauman få förödande konsekvenser (tex vid atlantoaxialsubluxation).

Patologiska frakturer förekommer dessutom.

 

 

Vanligt förekommande skador:

• Fraktur

• Luxation

• Extradural blödning

• Traumatiskt diskbråck

• Distraktion av ryggmärgen

 

 

 

 

Symtom vid ryggmärgstrauma:

• Smärta från kotpelaren

• Mild pares och ataxi till paralys med bortfall av smärtsensibilitet

  • Symtom kan komma akut i samband med traumat eller till följd av instabilitet utvecklas under en tid

 

Diagnostik:

• Röntgen

• Datotomografi (DT) (nästan 100% sensitivitet för akuta traumatiska ryggmärgsskador)

• Magnetkameraundersökning för att bedöma mjukdelspåverkan/utbredning av ryggmärgstrauma

 

I 5-10% av fallen förekommer mer än en fraktur/luxation av kotpelaren och av den anledningen bör hela kotpelaren undersökas. Extrem försiktighet bör iakttas när patienten sederas/sövs inför att genomgå bilddiagnostik för att undvika att en instabil fraktur/luxation försämras.

 

Kotkroppen kan delas in i tre delar och vid fraktur/luxation som påverkar två eller fler av dessa tre delar anses kotpelaren instabil och kräver stabilisering. Den övre (dorsala) delen består av lamina, processus spinosus och tillhörande ligament. Den mellersta delen består av det dorsala longitudinella ligamentet samt den dorsala delen av kotkroppen samt annulus fibosus. Den nedre (ventrala) delen består av det ventrala longitudinella ligamentet, nucleus pulposus samt resterande (ventrala) delar av annulus och kotkroppen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

                                                           Indelningen av kotkroppen i dorsala, mellersta och ventrala delar

 

​

Behandling:

Omedelbara livshotande skador ska hanteras enligt ABC principen.

Blodtrycket bör stabiliseras och cirkulation samt syretillförsel optimeras för att minska risk för ischemi och sekundära ryggmärgsskador. Patienten bör immobiliseras liggandes på sidan gärna på en skiva som det går att röntga hunden liggandes på.

Adekvat smärtlindring bör administreras till alla patienter med ett känt ryggmärgstrauma.

Det som avgör huruvida konservativ eller kirurgisk åtgärd är mest lämplig är graden av instabilitet. I de fall mer än två avdelningar enligt ovan är påverkade bör kirurgisk åtgärd rekommenderas.

Metylprednisolon (Solu-Medrol) har visats ha en viss (minimal) positiv effekt vid behandling av ryggmärgstrauma om det ges inom 8 timmar efter skadan. Det har också visats att behandling med metylprednisolon i hög grad orsakar komplikationer så som pneumoni, ökad risk för sepsis, gastrointestinal blödning etc.

 

Prognos:

Prognos vid intakt smärtsensibilitet är i regel god vid adekvat behandling. Vid –pleg samt frånvaro av djup smärtsensibilitet sekundärt till trauma av kotpelaren anses prognosen dålig.

 

 

​

Referenser:

Olby N, Levine J, Harris T, et al: Long-term functional outcome of dogs with severe injuries of the thoracolumbar spinal cord: 87 cases (1996-2001). J Am Vet Med Assoc 222:762-769, 2003.

 Jeffery ND: Vertebral fracture and luxation in small animals. Vet Clin North Am Small Anim Pract 40:809-828, 2010.

Shores A: Spinal trauma. Pathophysiology and management of traumatic spinal injuries. Vet Clin North Am Small Anim Pract 22:859-888, 1992.

Bali MS, Lang J, Jaggy A, et al: Comparative study of vertebral fractures and luxations in dogs and cats. Vet Comp Orthop Traumatol 22:47-53, 2009.

Bagley RS: Spinal fracture or luxation. Vet Clin North Am Small Anim Pract 30:133-153, vi-vii, 2000.

Krauss MW, Theyse LF, Tryfonidou MA, et al: Treatment of spinal fractures using Lubra plates. A retrospective clinical and radiological evaluation of 15 cases. Vet Comp Orthop Traumatol 25:326-331, 2012.

Bruce CW, Brisson BA, Gyselinck K: Spinal fracture and luxation in dogs and cats: a retrospective evaluation of 95 cases. Vet Comp Orthop Traumatol 21:280-284, 2008.