Vingelsjuka på katt

Vingelsjuka är en sjukdom vars kliniska bild karakteriseras av "stappliga" (staggering) rörelser, ataxi och beteendeförändringar.

Den patologiska bilden domineras av en non-purulent meningoencefalit vilket förväntas vid en viral etiologi. Nyligen har Rustrela virus påvisats som orsak till vingelsjuka.

Vingelsjuka debuterar oftare mellan december och juli och utbredningen av vingelsjukan är störst i Mälardalen, där den är en av de vanligaste orsakerna till inflammatorisk sjukdom i nervsystemet på katt.

Sjukdomen smittar inte mellan katter.

Drabbade katter kan vara i alla åldrar med det är ovanligt att de är yngre än 1 år gamla. Hankatter och bondkatter drabbas oftare än honkatter och gemensamt för nästan samtliga katter är att de har tillgång till utevistelse som anses exponera dessa katter för smitta genom t.ex. jakt.

Rustrela viruset har påvisats hos skogsmöss och de har föreslagits som en naturlig reservoir för viruset.

Kliniska symtom:

Initialt kan katter med vingelsjuka få feber, bli apatiska, inappetenta, tappa aptiten. Dessa symtom följs av rörelsestörningar. Deras rörelser blir spastiska (stela), långsamma (som att de rör sig i ”slow motion”), de visar en generell ataxi som är mer uttalad i bakkroppen. Rörelsestörningarna är vanligtvis asymmetriska. Drabbade katter uppvisar beteendeförändringar genom att bli mer kontaktsökande samt överdrivet vokaliserande. Katter med vingelsjuka får en tom och uttryckslös blick och de kan uppfattas som frånvarande. Katterna kan få svårigheter att dra in klorna, vilket gör att låter om dem när de går, de kan visa smärtsymtom från ländryggen och bli förstoppade.

Atypiska symtom med muskelfascikulationer men även ett s.k. obesity syndrome finns beskrivet.

Neurologiska symtom som sällan ses i samband med vingelsjuka är vestibulära symtom, facialispares, tvångsmässigt vandrande och generella epileptiforma kramper.

Differential diagnoser:

Toxoplasmos
Felin encephalit av okänd orsak
Felin infektiös peritonit
Neoplasi

Diagnostik:

De kliniska symtomen är karakteristiska men inte diagnostiska.
Blodprov visar ofta en leukopeni i akutskedet.
CSF förändringar är ospecifika med mononucleär pleiocystos och förhöjt protein. I ca hälften av fallen ses inga förändringar.
SVA tillhandahåller ett serologiskt test med en sensitivitet på 81% (tillhandahålls inte för närvarande)

Behandling:

Inga utarbetade behandlingsstrategier finns beskrivna. I ett akut skede kan dessa katter behöva understödjande behandling med dropp. Kortison han använts till dessa katter för att lindra inflammationen i nervsystemet. Amantadinhydroklorid, som är ett antiviralt läkemedel som använts för behandling av influensa, har också använts. Effekten av dessa preparat är inte utvärderad.

Prognos:

Snabbt förlopp, avlivas inom några dagar
Akut fas som utvecklas till en kronisk, katten blir dock aldrig riktigt återställd. Vissa katter kan leva många år med sin vingelsjuka.
En del katter som utvecklat en kronisk fas får återfall och bli akut sjuka.

Ref:

Matiasek, K., Pfaff, F., Weissenböck, H. et al. Mystery of fatal ‘staggering disease’ unravelled: novel rustrela virus causes severe meningoencephalomyelitis in domestic cats. Nat Commun 14, 624 (2023). https://doi.org/10.1038/s41467-023-36204-w